söndag 28 januari 2007

Hobbyns vara eller icke vara...

Flyktiga hobbys och intressen är det något som bara drabbar somliga av oss eller är det något alla har?
Eller har det med någon form av rastlöshet att göra?
Vad jag menar är att under hela min uppväxt och även på senare år har jag haft ett otal hobbys som jag inte längre har eller har i någon slags vilande fas. Jag har dem i alla fall inte i den grad de en gång var.

Det är inget jag lider av eller saknar utan bara reflekterat över.
De som möjligen får lida av mina nycker till viss del är nog mina föräldrar. De har kvar ett flertal av de prylar som tillhör vissa av dessa mina gamla hobbys.
Jag har bland annat haft ett stort intresse för fiske i mina yngre år. Detta är nog en hobby som är i en vilande fas då det ibland känns lockande med en fisketur. Dock är den större delen av min samlade fiskeutrustning i tryggt förvar hos mina föräldrar. I denna ingår bland annat både flugfiskespö med tillhörande saker/material för att kunna binda egna flugor, ett helt vinterfiskekitt med borr och allt.
Andra hobbys som jag haft är bågskytte (som inte satt så stora avtryck i mina föräldrars förråd), diverse racketsporter där jag har samtliga varianter av rack om jag någon dag skulle få ett ryck att spela igen. Skateboard är väl en annan klassiker av hobby som egentligen aldrig fastnade hos mig då jag var för rädd för att göra alla fräcka trick.

Jag skall inte räkna upp alla olika saker jag haft som hobby under kortare eller längre tid utan fortsätta min fundering kring företeelsen av hobbys och intressen som kommer och går.

Väljer vi hobby helt av egen vilja eller är det umgänge och trender runt omkring oss som lockar in oss på olika spår? Vad är det som lockar vårt intresse?
Jag tror sanningen med mer flyktiga hobbys är att de är till viss del styrda av omvärlden medan de mer varaktiga är valda av egen vilja och genuint intresse. Skateboarden är väl för mig en typisk hobby uppkommen genom omvärldens ”påtryckningar”.
Kanske är de mer kortvariga hobbysarna mer av rastlös art då man tröttnat på dem och helt enkelt vill prova något nytt.

En annan fundering är sedan om andra hobbys tillkommer genom arv till viss mån. Som exempel bland de klasskompisar jag haft under min uppväxt har många av dem någon sorts kopia av sina föräldrars intressen. Han vars far lirade musik lirar nu själv musik. Grabbarna med en farsa som jobbat på bank och med eget företag har nu egna företag. Hon vars föräldrar alltid haft ett sinne för service har nu själv ett serviceyrke. Hon vars mor var aupair i USA har gjort detsamma och är nu själv lika inspirerad av den amerikanska livsstilen och kulturen.

För egen del har jag kanske till viss del förverkligat min fars dröm om yrke och ”ärvt” hans intresse för idrott och fotboll i synnerhet. Kanske även spetsat till det ytterligare. Från min mor kommer nog mitt intresse för matlagning och mat i allmänhet.

Är detta då hobbys/intressen jag själv valt eller är det verkligen arv?

Jag har i mina funderingar inte funnit något enkelt svar.
De verkar dock mer som om att våra varaktiga hobbys ofta är arv medan de flyktiga uppkommit genom umgänge med kompisar. Frågan är komplex så det kan nog inte ges något enkelt svar.

Dock kan den kanske även ge dig en fundering?

lördag 13 januari 2007

Nu börjar det snart igen

Nu har den svenska fotbollssäsongen börjat igen. De flesta Allsvenska lagen har nu börjat med försäsongsträningen. Lagen har format sina trupper. Visst kommer det komma fler förändringar i flera lag men som helhet är nog de flesta lagen ändå mer eller mindre klara.
Man kan ändå läsa rykten i varje tidning som refererar lite om fotboll så här mitt i vintern. Någon krönikör skriver om vinnare och förlorare i värvningstävlingen. Som om det är en tävling om vem som värvar den bästa spelaren.
Visst finns det spelare som alla lag skulle vilja ha. Frågan är dock om alla lag har behovet av just den spelartypen? Ta t.ex. Henrik Larsson, det är ju en spelare vilken Allsvensk sportchef som helst skulle tacka ja till. Men har exempelvis AIK egentligen ett behov av att värva honom? AIK gjorde ju flest mål i fjolårets Allsvenska. Eller har ett i vissa fall krisstämplat Malmö FF behov av Henrik Larssons tjänster när de redan har anfallare som Jonatan Johansson, brassen Junior och bakom dem en eventuellt snart frisk Niklas Skoog som inte gör annat än producerar mål när han är frisk.
Så tävling i vem som värvar bäst spelare är en lurig tävling, om det nu är en tävling?
Jag kan tycka att ett lag som nykomlingen Örebro SK har gjort smarta värvningar. De värvar en målvakt som för två år sedan var en toppmålvakt i Superettan, men som under fjolåret nött den bänk som de flesta målvakter nött bakom Bengt Andersson i IFK Göteborg. Det är ganska bra målvakter som suttit på den bänken. Richard Claesson numera proffs i norska Raufoss, John Alvbåge i proffs danska Viborg och Landslaget och nu då Richard Richardsson som flyttar till Örebro. De andra värvningar som ÖSK gjort som är bra är att värva fjolårets skyttekung i Superettan Stefan Rodevåg från Falkenbergs FF. Och till sin försvarslinje har de slutligen hämtat Magnus Wikström från Gefle IF. Wikström har varit en viktig kugge i Gefles försvar och har även varit lagkapten i Gefle under fjolåret. Kanske inte de mest kända namnen men ändå bra spelare som stärker upp laget på positioner som är viktiga.
Det som dock är viktigast under dessa vintermånader är i många fall inte vilka värvningar lagen gör utan vilka spelarförluster de kan undvika. Det är oftare som förlusterna svider mer än att värvningar lyfter laget. Denna vinter har varit ganska barmhärtig mot de svenska lagen bortsett från framför allt ett lag som jag ser det. Nämligen Hammarby IF som tappat mycket slagstyrka från fjolåret då de tappat spelarna Petúr Marteinsson, Fredrik Stoor, Björn Runström, Ante Covic, Erik Johansson, Petter Furuseth Olsen och Pablo Pinoñes-Arce. Kännbara förluster både i försvarsled och anfallslinjen.

söndag 7 januari 2007

Vin, mat och smaker

Matnjutare är sällan bara matnjutare utan även dryckesnjutare.
Huvudsaken med båda är ju smaken och dess kombinationer med varandra.
Jag vill därför tipsa om en bra bok som kan hjälpa dig på traven att välja rätt vin inför stundande middagar. Boken Vin till Maten från Bokförlaget Semic som finns att köpa hos Adlibris.
Boken är den perfekta presenten till dig själv eller vännen som gillar att laga mat och dricka vin. I denna kan du sedan läsa hur olika smaker påverkar vinet.
Vilket vin som fungerar bäst med kött, fisk, vilt, skaldjur etc.
Du finner även en temperaturguide för olika viner.
Men en liten sak att ha i minnet, smaker är ju en subjektiv betraktelse. Därför finns det ingen bibel i ett ämne som smak utan se detta som en bra hjälp i dina förberedelser till middagar.

Lycka till!

onsdag 3 januari 2007

Starters

För att lyckas hela vägen till finalen måste man bygga från grunden.
Om finalen utgörs av en final i ordets betydelse eller om det är en helt fantastisk middag, eller om finalen är ett perfekt utfört jobb eller en produkt måste man ändå alltid börja från grunden.
Men innan du når finalen så har du ju kanske gruppspel, åttondelsfinal, kvartsfinal och semifinal att klara av.
Vad utgörs då dessa av?
I sportens värld kan väl de flesta förklara innebörden av dessa faser... men om det gäller en middag då?
Ja gruppspelet utgör i detta fall din shoppingtur till ICA, Saluhallen eller var du nu köper dina ingredienser till middagen. Från gruppspelet går sedan de skalade, skurna, hackade ingredienserna vidare.
Åttondelsfinalen blir sedan arbetet med att i grytor och karotter förädla dina varor.
Resultatet av detta presenteras sedan för dina gäster som en god förrätt som lockar dem vidare till nästa nivå- kvartsfinalen.
Väl där möts de av den goda varmrätten/huvudrätten som skall skänka dina gäster en mättnad och ett välmående.
När du övervunnit detta steg börjar du närma dig målet men först skall semifinalen klaras av. Detta gör du genom att med desserten övervinna det sista steget. Om taktiken skall vara söt eller syrlig, slank eller fet avgörs kanske av dina gäster. Klarar du väl av detta är du i den efterlängtade finalen.
Hur den sedan går avgörs om du lade en god grund vid shoppingen. Gjorde du ditt yttersta för att finna de finaste grönsakerna, den bästa oxfilén och de sötaste jordgubbarna är du troligen en segrare. En segrare som får ta emot gästernas ovationer över din helt strålande middag.